Kost vid njursvikt recept

Det finns en stort nyfikenhet till hur våra matvanor påverkar hälsan samt olika sjukdomsprocesser. nära sofistikerad kronisk njursvikt utan dialys existerar kostanpassning tillsammans med minskat proteinintag ett betydande komponent inom behandlingen, dock kunskapen ifall dem särskilda näringsbehov såsom föreligger nära njursvikt samt den praktiska användningen från proteinreducerad kost (PR-kost) besitter allt mer kommit inom skymundan.

En vetenskapligt grundad samt testad erfarenhet

De kliniska symtomen nära njursvikt beror mot massiv sektion vid ansamling från kvävehaltiga metaboliter mot resultat från sjunkande njurfunktion.

en minskat kostintag från protein (kväve) leder mot sjunkande serumureanivåer samt symtomlindring, titta Figur 1. Fram mot mitten från 1900-talet – innan dialys samt njurtransplantation blev tillgängliga – plats drastisk proteinrestriktion den enda verksamma behandlingen nära uremi, dock resultaten fanns inom allmänhet otillfredsställande samt patienterna hamnade ofta inom negativ kvävebalans samt utvecklade malnutrition.

Situationen förbättrades vid 1960-talet sedan vetenskapsman inom Italien demonstrerat för att enstaka medelhavsinfluerad proteinreducerad kost tillsammans högt innehåll från essentiella aminosyror inom kombination tillsammans en högt energiinnehåll kunde medföra både symtomlindring samt positiv kvävebalans hos patienter tillsammans med sofistikerad njursvikt [1].

Den proteinlåga kosten etablerades likt behandling nära sofistikerad njursvikt samt fanns fram mot slutet vid 1970-talet, sålunda länge resurser mot dialys ännu fanns begränsad, den enda behandling såsom stod mot buds till flera patienter, ej minimalt äldre.

Man användbar numeriskt värde nivåer från proteinrestriktion: PR40-kost tillsammans 0,6 g protein/kg/dag (40 g/dag) samt PR20-kost tillsammans med 0,3 g protein/kg/dag (20 g/dag) tillsammans med tillägg från amino- alternativt ketosyror samt högt energiintag till för att nå energibalans.

Kliniska samt experimentella studier visade för att patienter tillsammans njursvikt ägde en ökat behov från essentiella aminosyror samt för att enstaka icke-essentiell aminosyra, tyrosin, fanns essentiell nära njursvikt [2].

Därför rekommenderas för att andelen högvärdigt protein utgör minimalt 50 andel från detta totala proteinintaget samt för att kosten nära behov kompletteras tillsammans beredningar från essentiella amino- samt ketosyror [3]. sidled tillsammans med detta utvecklades proteinlåga samt energirika livsmedel samt kosttillskott samt särskilt skapade kokböcker.Den proteinreducerade kosten blev inom landet samt flera andra länder enstaka huvud sektion från den därför kallade konservativa uremibehandlingen, vilken även innefattar energisk behandling tillsammans med flera verksamma medicin, bland annat erytropoetin, blodtryckssänkande medicin, diuretika samt kalciumbaserade fosfatbindare.

Behandling från uremi tillsammans med kostmodifiering accepterades dock ej från samtliga.

Kritiker framhöll risken till såväl malnutrition liksom lipidrubbningar tillsammans fara på grund av än mer accelererad ateroskleros. Studier, bland annat ifrån landet, visade dock för att dessa farhågor ej besannades ifall behandlingen genomfördes vid en adekvat sätt [4-6]. Medan den proteinreducerade kosten fick stort genomslag vid den europeiska kontinenten samt inom delar från Skandinavien fanns man inom USA mera skeptisk, samt den användes praktiskt taget ej inom Storbritannien.

Proteinreducerad kost i dag

Numera talar man sällan angående PR40-kost inom landet, utom vid vårdinstitution.

I stället benämns den protein­reducerad, proteinlåg, proteinjusterad alternativt protein­anpassad kost samt utformas efter patientens möjligheter samt motivation för att genomföra kostomläggningen samt att nå ett mål eller resultat önskad resultat vid kväveretentionen. titta information 1 på grund av indikationer på grund av proteinreducerad kost.

Proteinreducerad kost bidrar mot lägre dödlighet, lägre fara till svår njursvikt samt mot ökad livskvalité.

Rekommenderad proteinmängd existerar ej heller låst nära enstaka bestämd nivå, mot modell 40 gram alternativt 0,6 g protein/kg/dag. Kostråden existerar i stället mer individualiserade samt utformas vanligtvis vid nivåer mellan 0,6 samt 0,7 g protein/kg normalvikt tillsammans med rekommendation ifall minimalt 50 andel högvärdigt protein [7].

Detta innebär en rekommenderat intag vid 45–60 g protein/dag samt för att högre protein­nivåer accepteras, mot modell angående patientens proteinintag tidigare varit högt. Då kunna en proteinintag vid 0,8 g/kg/dag (det önskar yttra rekommenderat intag till friska personer beneath 70 tid i enlighet med nordiska näringsrekommendationer) [8] leda mot minskade uremiska symtom.

Saltmängden bör ej överskrida 6 g per dygn.

i enlighet med kostundersökningar ligger detta normala intaget inom land vid ca 70–90 g protein/dag [9]. titta information 2 till utformning från proteinreducerad kost inom praktiken.

Med proteinnivåer vid ≥0,6 g/kg/dag äger nödvändigheten från proteinlåga speciallivsmedel samt tillskott tillsammans med essentiella aminosyror minskat inom landet, då detta går för att utforma enstaka proteinlåg kost vid denna nivå baserad vid enbart vanlig föda.

Havreprodukter existerar utmärkt alternativ mot mjölkprodukter.

Tillskott tillsammans ketosyror (som möjliggör bildandet från essentiella aminosyror) används inom länder var den proteinreducerade kosten inom allmänhet besitter lägre proteinnivåer, mot modell Italien. Tillskottet besitter nyligen introducerats även inom land, samt en möjligt användningsområde skulle behärska artikel inom ett proteinlåg kost tillsammans med nedsänkt andel (<50 procent) högvärdigt protein, mot modell ett baserad på växter proteinreducerad kost.

Njurspecifika näringsdrycker samt energitillskott utgör fortsatt enstaka betydelsefull sektion från kostbehandlingen inom Sverige.

Vad behöver oss utföra till för att förbättra kostbehandlingen?

Vi liksom arbetat länge tillsammans med kostbehandling tycker oss märka för att kunskapen angående den besitter minskat bland såväl njurmedicinare vilket dietister. detta behövs möjligheter mot fördjupning samt specialisering till båda yrkesgrupperna beträffande näringslära samt praktisk kostbehandling nära njursvikt.

Slutenvård. Användningen från proteinreducerad kost besitter minskat inom slutenvården, samt vid vissa vårdinrättning går den ej för att beställa liksom specialkost längre.

enstaka sektion behandlingsriktlinjer till inneliggande patienter tillsammans med njursvikt, mot modell ifrån ESPEN (European samhälle for Clinical Nutrition and Metabolism), att föreslå eller råda något begränsad användning från proteinreducerad kost beroende vid medicinskt status samt övrig samsjuklighet [2]. för att påbörja proteinreducerad kost hos inneliggande patienter förmå ifrågasättas ifall patienten endast äger enstaka begränsad vistelse inplanerad vid sjukhuset, dock den är kapabel äga enstaka område på grund av uremiska patienter likt ordinerats protein­reducerad kost sedan tidigare samt besitter enstaka längre vistelse framför sig alternativt var detta finns kontraindikationer på grund av för att starta dialys.

Vidare finns behov från individualiserad behandling. Nuvarande utformning från den proteinreducerade kosten inom sjukvården utgår ifrån en bestämt proteininnehåll, detta önskar yttra den existerar ej individanpassad beroende vid kroppsvikt alternativt njurfunktion. på denna plats behövs förståelse samt en fördjupat samarbete mellan näringsexpert samt kost­ansvariga vid sjukhus.

Högt proteinintag mot äldre njursjuka? Huvuddelen från patienter liksom når uremistadiet existerar 65 tid alternativt äldre.

detta innebär för att dem omfattas från rekommendationer ifall ökat proteinintag hos friska äldre (1,0–1,2 g/kg/dag).

– inom start från njursvikten (stadie ) gäller detta för att förtära många vegetabilier, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter samt frukt.

Detta krockar tillsammans med rekommendationen till proteinintag nära njursvikt [10]. i enlighet med dem senaste rekommendationerna finns enstaka trend för att värdera »alla« äldre vid vårdinstitution såsom malnutrierade tillsammans med en ökat proteinbehov. Undantag behövs dock till äldre personer tillsammans med glomerulär filtrationshastighet (GFR) <30 ml/min [11]. Även på denna plats behövs träning från såväl dietister inom sluten- samt öppenvården såsom ytterligare omsorgspersonal, mot modell vid äldreboenden samt dem vilket arbetar inom hemtjänstverksamhet samt tillsammans med hemleverans från mat.

Hur får oss nya mattrender för att vandra ihop tillsammans PR-kosten? Nya mattrender tillsammans med fokus vid vegetarisk, baserad på växter samt klimatanpassad kost [12, 13] äger fått ökat genomslag såväl inom medierna vilket inom den njurmedicinska litteraturen, vid kongresser samt ej minimalt inom kliniken.

flera patienter besitter »snappat upp« resultat angående för att mot modell rött animalisk föda existerar »farligt« samt för att dem i stället bör förtära vegetariskt. Detta besitter även bidragit mot för att skifta fokus ifrån indikationerna till samt den specifika sammansättningen från den proteinreducerade kosten mot problem att diskutera vilket rör generella råd ifall livsmedelsval på grund av mer hälsosamma matvanor.

Ligger detta något inom dessa nya mattrender?

Ja, fräsch insikt visar för att baserad på växter kost tillsammans med minskat intag från animaliskt protein (framför allt rött animalisk föda samt charkuterier) äger flera gynnsamma effekter vid bland annat fosfatbalansen (minskad fara till hyperfosfatemi), syra–basbalansen (minskad metabol acidos) samt mag–tarmkanalen (minskat intag från aromatiska aminosyror ifrån mot modell »rött kött« reducerar halten från uremiska toxiner samt inom förlängningen inflammationspåslag samt oxidativ stress).

Detta existerar spännande rön, dock oss behöver samtidigt artikel uppmärksamma vid för att flera påvisade samband bygger vid hypotesgenererande epidemiologiska observationsstudier. Dessa påverkan kunna ej utan vidare extrapoleras mot kostråd på grund av enskilda patienter liksom följs inom specialistvården.

Patienter tillsammans med njursvikt omfattas inom ökad utsträckning från mattrender inom riktning mot hälsosamma – dock kaliumrika – dieter tillsammans med ökat intag från mot modell vegetabilier, bär samt nötter.

Detta underlättas från kaliumsänkande medicin såsom reducerar risken på grund av hyperkalemi [14].

Det finns fara på grund av för att patienter liksom följer trenden mot mer baserad på växter kost ej täcker sina behov från protein samt specifika aminosyror. enstaka nyligen publi­cerad undersökning visar för att lakto-ovovegetariska samt veganska proteinlåga koster kunna innehålla otillräcklig mängd essentiella aminosyror samt mikronutrienter [15].

Proteinreducerad kost behöver oftast kompletteras tillsammans vattenlösliga vitaminer,.

Därför behövs tillägg tillsammans med mikronutrienter inklusive vitaminer samt amino- alternativt ketosyror (Ketosteril) skräddarsydda till patienter tillsammans njursvikt samt ytterligare exakt utvärdering samt regelbunden uppföljning från näringsintaget. på denna plats behövs fördjupad insikt ifall såväl särskilda näringsbehov nära njursvikt likt speciella mattraditioner inom olika utländska kulturer, samtidigt likt oss tar mot oss fräsch förståelse angående hälsosamma matvanor.

Den proteinreducerade kostens ställe inom dagens uremivård. I dag äger oss god redskap på grund av för att genomföra konceptet konservativ uremibehandling tillsammans med kostanpassning samt flera verksamma medicin såsom fullfölja för att oss förmå senarelägga dialys tillsammans dess negativa effekter vid njurarnas restfunktion samt vilket katabol faktor [16, 17].

Kostbehandlingen bör artikel enstaka ordinerad behandling likt bedrivs tillsammans identisk kvalitetskrav samt identisk krav vid kurs samt färdighet liksom ytterligare behandling.

Det finns även ett vetenskapligt väl underbyggd samtal vilket ifrågasätter nyttan från ett alltför nära tecken till dialys hos äldre patienter tillsammans med långsam progress från njursvikt, såsom är kapabel erhålla en förbättrad liv samt lika utdragen alternativt mot samt tillsammans längre överlevnad tillsammans med konservativ uremibehandling [15].

Detta kräver förstås engagemang samt kompetens från vården, dock resultaten visar för att god livskvalitet tillsammans produktiv symtomlindring är kapabel uppnås [17, 18]. Kostanpassningen möjliggör även ett individualisering från behandlingen tillsammans stegvis ökande dialysintensitet (incremental dialysis) inom takt tillsammans en ökande behov samt tolerans [19, 20].

Den proteinreducerade kosten beskrivs ej sällan vilket begränsande, svår för att genomföra samt mot samt tillsammans med »förvärrande« till hälsan nära njursvikt [21].

Detta existerar ej vår upplevelse. tillsammans med god pedagogik, regelbunden uppföljning samt individuella kostråd baserade vid vanliga livsmedel existerar den snarare enstaka utvecklad form eller gestalt från egenvård var patienten äger massiv chans för att lära samt påverka.

Kostanpassningen nära njursvikt bör ses såsom »precision medicin individually tailored to each patient« [10], vilket avspeglar den ökande insikten ifall kostens innebörd på grund av välbefinnande samt sjukdomsförlopp i enlighet med Hippokrates: »Låt maten artikel din läkemedel samt medicinen din mat.«

Sammanfattning

Kostbehandling nära kronisk njursvikt existerar en god behandlingsredskap vilket kunna ge produktiv symtomlindring samt uppskjuta alternativt inom vissa fall helt alternativt delvis ersätta dialysbehandling utan fara på grund av biverkningar samt tillsammans förbättrad livskvalitet.

oss behöver ta existera vid denna tillfälle inom vår kliniska dagligt liv genom för att förbättra samt fördjupa kunskapen ifall nutrition nära njursvikt, anpassa kostbehandlingar (Tabell 1) samt integrera färsk insikt angående kostens innebörd nära njursvikt.

Läkartidningen.

2024;121:23167

Läkartidningen 34-35/2024

Lakartidningen.se